Både frihet och fångenskap


Utifrån sett har nomadlivet både skimrat av lockande frihet och skuggats av historiska grymheter. I Nomad delas erfarenheterna av två karaktärsstarka artister från två nationella minoriteter. Med sig i det gemensamma bagaget finns ett rikt musikaliskt arv, oförglömliga mormödrar, trogna hundar, gränser som öppnas, gränser som stängs och resor som fortsätter vidare.


– Föreställningen handlar om det mäktiga mötet mellan våra samiska och romska rötter, vilket framför allt manifesteras i vår musik där jojk och flamenco blandas, men även i de historier vi berättar – om våra kulturers kamp i marginalen och om hur våra familjer har rest, säger Salamanca Taikon Gonzalez, Artem–Romska teatern.


I Nomad får publiken följa med på en klangfull resa genom det samiska och det romska nomadlivet. I en guld- och silverskimrande föreställningsväv, broderat med jojk och flamenco, berättas det personligt om minnen, upplevelser och drömmar – tillsammans samlade erfarenheter där hemkänsla mer handlar om ritual än val av tapet.


– Genomgående i pjäsen löper frågan om vad hem och hemkänsla kan vara. På samiska har vi ett talesätt. I stället för ”borta bra, men hemma bäst” säger vi “det är bättre att vara på väg än att vara fast”, säger Sofia Jannok.


Föreställningen är skapad efter intervjuer med artisterna Salamanca Taikon Gonzalez och Sofia Jannok. Av dramatikern Lucia Cajchanova och i regi av Anna Ulén.


– För oss innebär ordet nomad både frihet och fångenskap. Friheten att följa det levnadssätt som ligger i våra kulturer, men fångenskap i att målas in i ett stereotypt hörn, säger Sofia Jannok.

Läs mer om Nomad